Tack...tror jag!?
Igår var jag väldigt hypad under förmiddagen, lite mindre under eftermiddagen och någonstans efter klockan åtta tröt mina krafter så till den grad att jag trodde min sista stund var kommen. I denna misär kom min kära roomie hem och gav mig godis, lycka! Med tanke på mitt låga sockerintag den senaste månaden behövs det kanske 5 godisbitar så är det som att sätta i sig en hel chokladkaka. Detta är i sig inget dåligt alls men jag satt och mumsade på godiset medans mina ögon vilade på Tv:n där bönderna söker efter den eviga kärleken och utan att uppmärksamma vad jag tog ur asken stoppade jag i mig tills jag var belåten. Detta är något jag lite ångrar idag, inte för att jag mådde dåligt eller för att jag ångrar sockret men jag granskade innehållet i burken idag och fann följande...
What the fuck Ida?! Vaaarför ger du mig halvätet godis för? :)
